LIFESTYLE and INTERIOR by Sessan

Ord med mening Archive

torsdag

9

november 2017

1

COMMENTS

att känna på hela känsloregistret

Written by , Posted in Ord med mening

 Tidig morgonpromenad i charmiga Taxinge

 Det är så vackert så klockorna stannar där i Taxinge. Det är miljöer som fullständigt tar andan ifrån en & helst hade jag bara velat promenera där hela helgen, upp & runt slottet, längs Mälaren, bland de röda gamla småhusen & de mera pampiga stora. Där hade jag kunnat leva & bo, helt klart.

Stig tyckte det var så spännande, han älskar nya miljöer lika mycket som mig

Vi hade stort sett tur med vädret, vilket passade perfekt!! Inte bara med tanke på sköna promenader, utan även för grunden till att vi var i Stockholm förra helgen.

 Dom här två, kusinerna. Dom är ett så fort dom träffas & Joy gråter alltid så särt när vi måste lämna igen. Det är hjärtskärande, men en del av livet -avsked.

 Vi kvälls promenerade där uppe runt slottet också, så himla skönt & lite spökligt…

 Skatterna ♥

Så han vi mysa lite syrran & jag, även om vi var stuptrötta om kvällen. Vi satt där på köket & babblade till vi stupade i säng.

Det har blivit torsdag & jag behövde några dagar på att komma mig efter helgen. Vi var ju i STHLM & hjälpte till att tömma grovsopor & få iväg lite stora tunga möbler, inför mamma & pappas flytt. Det var tungt för kroppen & tungt mentalt. Jag vet inte hur många släpvagnar vi körde iväg på sopstationen, men det var många. Mycket skräp & massa som man helt enkelt inte kan spara bara för att spara. Massa som man sett genom hela uppväxten men ändå inte bara kan samla på. Massa skrot i bodar. Min pappa var ju en gång en riktig handyman en gång i tiden & han sparade på det mesta ifall det skulle kunna komma till användning en dag, det stod vi & bara öste ner i containers på sopstationen & jag tyckte det gjorde minst lika ont som allt det andra med affektionsvärde. Nu har jag hört i veckovis hur mamma skänkt bort bohag & prylar till olika som tar emot sådant, så egentligen var det ju bara rasket kvar, men även rasket bär ju minnen & just det hade jag väldigt svårt att hantera innerst inne. Ett helt långt liv som dom samlat i en radhus fyra med tomt & allt som följer med, skall minimeras till att gå in i en tvåa med en liten källarbod. Det säger sig självt att det är tvunget att bli brutalt.

Jag hade önskat att flytten inte hade varit så tvungen, utan mera ”för att vi har lust & för att vi inte behöver detta stora mera”. Det gör ont att se mamma kämpa sig igenom flytt packningen med en påklistrad lättsamhet, bara för att hon vet att dom måste. Det gör så attans ont att se pappa sitta på en köksstol på köket med rullatorn framför sig, utan förmåga att kunna hjälpa till det minsta lilla. Han som alltid tagit tag & röjt upp, sitter nu & oroar sig för hur vi skulle orka bära & han tackade -tack, tack, tack snälla ni. Jag vet att han inte vill flytta & han vet att han bara måste.

Jag skulle egentligen önskat att jag bara kunde tagit över för dom, så dom slapp allt & plötsligt bara var fix färdigt installerade i det nya livet. Egentligen hade jag önskat jag bara kunde blåst bort all sjukdom & smärta också på samma gång eller åtminstone satt ett stort plåster på det, men det funkar ju inte riktigt så här i livet. Så som ni förstår var det ingen nöjestur denna gång, utan mera en nödvändighets tur som rockade absolut hela känsloregistret.

Idag är det ett attans skitväder här i Halden -regn & blåst med storm i kasten. Äkta höst rusk väder! Stig har kurrat ihop sig som en boll & hoppas nog att han är helt osynlig så jag glömmer att han kanske måste ut sen. Han ville inte alls ut i morse & då är han egentligen ganska cool så där & struntar stort sett i om det är varmt, iskallt, regn eller snö, men när det blåser kraftigt & kommer riktiga kast i vinden, då tycker han det är ytterst olustigt utomhus. Så idag går vi nog inte ut i onödan.

Hur är vädret hos dig där du bor idag mon tro? om man skulle gå över till något så enkelt att prata om som vädret 😉

 

torsdag

30

mars 2017

0

COMMENTS

Det är så oerhört viktigt!!

Written by , Posted in Ord med mening

Igår sende Norska tv2 dokumentären om Thea Steen´s sista år i livet där man fick följa henne genom både hopp & förtvivlan, in i det sista, men inte minst fick vi återse den där Thea som hela tiden delade av upplevelsen av sjukdomen i hopp om att flera unga skulle bli upplysta & ta livmoderhalscancer på allvar, att flera helt enkelt skulle ta den där telefonen till gynekologen & beställa tid till ett cellprov. Jag följde henne via sociala medier, jag tog telefonen & fick undan det där cellprovet & många andra med mig. Faktiskt så var det 34.TUSEN flera som tog cellprov med Thea´s kampanj & många fick påvisat allvarliga cellförändringar som förhoppningsvis gick att bota.

Thea dog inte för att hon slarvat med att ta cellprov, Thea dog för att cellprovs diagnostiken inte är bra nog. Hon hade tagit två cellprov som inte visade några cellförändringar, hade dom givit utslag så hade hon fått behandling 1,5 år tidigare & kaiks egon hade varit i livet idag. Tidig behandling är ju alltid viktigt oavsett vad det är nästan. Men Thea fick symptom på att det inte stod rätt till & de symptomen är minst lika viktiga för oss kvinnor att veta om, så länge cellproven inte är helt säkra.

Thea var bara 1 år äldre än min egen son, så livmoderhalscancer som all annan cancer har ingen ålder.

Jag hoppas #SJEKKDEG kampanjen kommer ha evigt liv för det är lika viktigt som rosa månad i Oktober & alla andra viktiga upplysande & livsuppehållande kampanjer. Jag hoppas HPV vaccinet kommer göra att vi inte skal behöva tänka livmodershalscancer i framtiden & fram till dess så MÅSTE cellproven bli säkrare, så att de som verkligen går & tar provet kan sänka sina skuldror med ett svar om att allt var fint, då skall det vara fint också.

Var det länge sedan du tog ett cellprov så ring & beställ en tid nu!!

Kramar & fin torsdag så länge

onsdag

4

januari 2017

15

COMMENTS

Låt oss skriva 2017 tillsammans

Written by , Posted in Ord med mening

img_9843

Hej igen kära fina du som uppskattar mig & min blogg just som vi är.

-GOTT NYTT ÅR så här fyra dagar in i 2017, efter tidernas längsta bloggpaus från mig.

Jag är så oändligt tacksam över era kommentarer, meddelanden på bloggens FB sida, på mitt instagram konto & mail, för varje  feedback från er hittade jag lite ny mening med bloggandet, mera gnista & mera självsäkerhet igen. För mig har det handlat om bloggens vara eller inte vara under min lilla-långa-paus. Jag har varit i källaren & grävt runt lite så att säga. Faktum är att jag har bloggat i hela 10 år nu i maj, stort sett varje dag & i många herrans år levererade jag minst 3 inlägg i dygnet. Men bloggandet har förändrats generellt i hela bloggvärlden, jag har förändrats i mitt bloggande & jag tappade kanske bort mig lite under vägen i 2016. Jag älskar ju att dela upplevelser i bild, men började känna att kameran tog för massa plats i mitt liv. Jag började själv känna att det vara jobbigt att stanna upp i ögonblicket för att dokumentera & ha material till bloggen. Samtidigt har jag själv varit igenom en personlig resa i 2016 där jag jobbat oerhört hårt både mentalt & fysiskt för att bli starkare & förhoppningsvis friskare, det medförde att jag inte fick till den där variationen i bloggen som jag önskar. Vårt lilla hjärta Joy börjar bli stor & ges av den grund mindre spaltplats här, även om hon mer än gärna är med på en bild här. Hon älskar att surfa in på min blogg & sno bilder av sig själv & läsa. Men just det faktum att hon gör det, gör också att jag till tider känner mig ganska låst i skrivandet om ni förstår. Jag kan säga att efter Felix gick bort var jag helt enkelt tvungen att sluta skriva här & på instagram om min sorg, för var gång jag hade skrivit om det så rev jag upp hennes sår & hon vart ledsen igen. Stundvis sista åren har jag brunnit inne med teman på inlägg som kanske varit mera opinions inlägg än jag vanligen levererat. Vissa teman i samhället ger mig oändlig skrivklåda & ofta känner jag att många teman behöver en röst, men så väljer jag bort att skriva något om det för att jag inte vill trampa någon på tårna. För att jag önskat vara neutral i bloggandet….. Bara det att neutral klär mig väldigt dåligt efter att jag passerade 40+ så varför kväva ett engagemang då liksom?

Min blogg har alltid varit en skön ventil för mig & jag har stundvis varit otroligt öppen & ärlig varvat med en hel massa i-lands fluff. Jag har alltid sträckt mig långt efter att vara genuin i bloggandet & –”personlig men inte privat”, har varit mitt signum nästan så länge jag bloggat. Så vill jag ha det vidare, jag är & vill inte vara någon platt etterlikning av ett glossigt magasin -I´am Sessan, liksom.

Jag saknar verkligen att dela av vardag, fest, glädje, sorger, stort & litet igen. Kan till & med hända att inte bara Stig kommer blogga sina tankar här, vi har massa andra små kryp i källaren som borde få sin röst hörd, tycker ni inte!? Haha, -nä skämt å sido, den där kommentaren som jag fick som många av er läst, var alltså inte det enda som satt mig i paus läge. Det hoppas jag ni förstår!! Det hade  varit elakt mot den personen att lägga all skuld på den. Men jag tappade bra sugen där, när jag läste den.

Som ni förstår så skall jag alltså återvända & få utlopp för det som bor i mig. Stora kameran måste nog dammas av på riktigt, för den har knappt varit framme en gång under hela bloggpausen. För med ljuset som sakta återvänder kommer fotoglädjen säkerligen tillbaka. Så har jag ju uppgraderat min ajfån till en 7plus som tar så bra bilder att man nästan, men bara nästan alltså -undrar vad man skall med systemkamera till 😛

En sista rad före jag publicerar. -Jag kommer flytta min blogg till nytt webhotell/bloggplattform för jag är absolut inte nöjd längre hos Binero. Min blogg ligger nere allt för ofta & så är den i tillägg seg som sirap. Upplever ni också att bloggen är seg & hänger mycket?

Känns som bloggen behöver en generell makeover nu som den gått in i 10.onde blogg året. Tänk det, jag har snart 10 år av mitt liv liggande i detta blogg arkiv. Det är egentligen helt otroligt, hur skulle jag kunna sluta nu liksom..

Stora hjärtliga kramar till just dig som tittar in & återigen -Tusen tack till alla er som peppade mig tillbaka, ni är guld värda!!

onsdag

9

november 2016

2

COMMENTS

USA har vänts upp & ned idag

Written by , Posted in Ord med mening

map-united-states-flag_344612

Att ha radion & speciellt nyheterna som väckarklocka denna morgon fick mig fort upp ur sängen. I halvsömn ropade jag bara ut -NEJ!!!

Jag måste säga att jag ärligt känner sorg. Sorg på vägnar av först & främst det amerikanska folk men också världen. USA är upp & ned idag & jag bara kan inte begripa hur en narcissist, rasist, kvinno-föraktare, en historie förvränger, clown, ja kärt barn har många namn… kan gå & vinna valet om att bli USA´s nästa president!? Jag nyper mig i armen & tänker att det är ett world wide skämt, att snart så spricker bubblan & medierna ropar ut att -vi skämtade med er. Jag kan känna att jag hoppas på att det skall avslöjas att republikanerna fuskat med röster & att det faktiskt var demokraterna som vann. Det hoppas jag, för att mitt hjärta vill faktiskt inte tro på att så himla många amerikanska borgare på riktigt önskar denna man att bli en av världens mäktigaste.

Han får oförtjänt mycket makt tyvärr, men han får långt ifrån all makt & det får vara en liten tröst när vi går in i en lite svajig framtid.

Så måtte ju vi som så många andra föräldrar förklara för Joy att -jo så blev det & så valde folket i USA. Det är så demokratiska val fungerar, att den som flest folk röstar på vinner valet. Vi måste inte gilla det, men vi måste acceptera det. Jag gissar vi får svara på ett antal nya tankar efter skolan idag.

-Jag vill ha kvar Obama jag!!

lördag

1

oktober 2016

0

COMMENTS

Att ha känt sig oerhört rik igen

Written by , Posted in Ord med mening

img_4451

Igår var jag på date med denna underbara donna. Det var typ hundra år sedan Ashi & jag sågs känns det som & nu när vi bor i grannkommunerna så finns det inte längre ursäkter att inte ses. Så igår tog Ashi tåget till Halden efter jobbet & så möte jag henne på tågstationen med stort kram kalas.

Det var så otroligt mysigt att träffas alltså!! Massa uppdateringar på våra liv, vi var inom både yta & djup under timmarna på Bryggerhuset Syd & när jag kom hem var jag sådär full av glädje att jag kände mig stört rik!! För mig är de viktigaste vänskapen de där man obehindrat kan prata om både glädje & sorger.

img_4450

Vi åt en jätte god kycklingsallad som vi sköljde ner med gott vin. När vi kom så var det gott om plats & så gick vi när lokalerna fylldes upp. Fruarna ville trotts allt hem till sina familjer igen, när andra går ut på krogen, haha

img_4448

Vilken härlig höstsol vi har om dagen, det är ju helt galet vackert alltså.

Hey Lördag & hej på dig!!

Solen strålar denna lördag & nu vinter-klargörs & stängs husvagnen. Maken har dammsugit & städat den så ren & fin & så har vi blåst rent alla vattenrör så det inte skall ligga vatten som fryser sönder något rör eller kranar. Jag har egentligen bara velat lata mig hela förmiddagen, för jag gick så himla in i höst lov modus igår. Jag har drömt om att sova till jag vaknar i høstferien i en vecka nu!! Det var till Joy absolut skulle vara med på handbollskolan man-tors nästa vecka…. Bye bye sovmorgon liksom, så då förtjänade jag att lata mig i helgen i stället tyckte jag 😉 Min kropp behöver soft tempo om dagen, det skriker efter det & då lyssnar jag numera.

Joy är hos sin bästis & skall övernatta så här blev gubbelubben & jag helt aleine idag faktiskt, så jag har en liten plan om att han skall få bjuda ut sin fru på middag i kväll. Tycker ni inte det låter som en bra ide!?

Nu ska jag ta bort nagellacket & lacka om naglarna, känns nästan onödigt för lacken har inte skalat av sig alls, men naglarna växer däremot som ogräs, så jo det behövs. Svarta blir dom allt idag också!

fredag

23

september 2016

9

COMMENTS

Black Friday ´ish & långt inlägg

Written by , Posted in Ord med mening

img_6047

GLAD FREDAG FINA DU

Wow vad fort denna veckan gick, nästan så jag tänker det är onsdag idag liksom. Gick veckan lika snabbt hos dig?

Tack för alla era värmepump svar, jag har läst alla era svar lite on the go & så fort detta inlägget är publicerat så skall jag sätta mig & svara på era kommentarer. Där har jag verkligen slarvat i det sista & grunden är så enkel som att jag har för massa uppe i topplocket helt enkelt så jag får liksom inte satt mig ner & tagit mig tiden. Jag skulle varit mera sådär att jag kunde svara lite snabbt on the go, men så vill jag inte svara så där kort & uttryckslöst liksom. Nåväl, inga ursäkter här men förklaring. Som ni säkert märkt prioriterar jag vardagen lite annorlunda numera. Den bloggare som säger att blogging & uppföljning av sociala medier inte tar massa tid, men ändå hystar ut flera inlägg om dagen, med snygga bilder & innehållsrik text, svarar på kommentarer, länkar in inlägg på FB blogg grupper, tipsar på IG, Snap & you name it, dom ljuger. Det tar tid!! Jag har helt enkelt prioriterat om stort sedan jag började röra mig mera & jobba för en bättre hälsa.

Jag skall villigt erkänna att när jag först hamnat på min mac så kan timmarna rasa iväg långt mycket snabbare än vad som var planen, så ja -jag har varit tvungen att tänka om. Men när det är skrivet så saknar jag väldigt ofta det där blogg bubblan, så en balans i det hela skulle vart toppen 😉

Den här veckan har det inte blivit så mycket träning som jag velat av flera orsaker. Dels har jag så himla ont i min ena skuldra att TRX träningen inte varit ett alternativ alls. Så har det som helt enkelt kan kallas livet kommit emellan också. Jag har bestämt mig för att träningen heller inte får bli stress eftersom jag är så stress känslig & stress i vart fall inte är en god ingrediens i träning.

Planen var att ta stretch passet igår, men då var jag så arg & upprörd på Försäkringskassan (detsamma som NAV) & politikerna som fattar beslut i Sverige att jag kunde exploderat. Min mamma som är sjuk har blivit så otroligt dåligt behandlad att jag går sönder!! Efter att ha jobbat nästan ett helt liv & med sämre & sämre hälsa med flera olika sjukdomstillstånd har hon varit sjukskriven max tid av det man får. Det har provats ut olika arbetsjusteringar & hon har verkligen önskat att klara jobba & komma tillbaka. Problemet är bara att hon är anställd i sjukvården & jobbar med för tidigt födda barn, alltså på neonatal avdelning & där finns det begränsningar i hur mycket man kan tillrättalägga för sjuk personal. Detta har FK ingen förståelse för, så dom utförsäkrade helt enkelt mamma för att dom anser att hon skall jobba, fex ta tjänstledigt från sitt jobb & ta ett annat jobb där hon kan sitta eller typ vad hon har för behov.

Vad gör man då? Utan inkomst, sjuk på mer än ett vis. -Jo man tvingas att genomföra arbetsdagarna på ett eller annat jäkla sätt, så mamma går igång med fulla dagar & långhelg-pass. Som grädde på moset klarar hon plötsligt inte gå på sina fötter. Den ena svullnar, blir varm & ilsket röd. Mamma tycker det känns larvigt att uppsöka läkare för hon vet ju att hon inte gjort illa foten, att hon inte vrickat, ramlat eller annat. Till slut får hon krypa till korset & söka läkare, då visar det sig att hon har en fraktur i foten! Läkaren drar öronen åt sig & mamma röntgas om & då letar man efter benskörhet. Jomen vassegod mamma, du kan addera osteoporos (benskörhet) till sjukdomslistan nu också, den var väl inte tillräckligt lång från förr…. En kota i ryggen är totalt borta i tillägg & ja, -nu måste ju FK fatta att summan av allt gör att mamma inte klarar att varken komma sig på jobbet (hon har inte körkort) gå kilometervis under arbetspasset & så gå till tåget, från tåget till bussen, gå från bussen, fram & tillbaka flera dagar i veckan!?

Men näe, FK tycker fortsatt hon skall söka tjänstledigt för att ta ett annat jobb som fungerar i hennes sjukdomssituation, nästan lite som att arbetsgivarna har stått i kö för att anställa mamma på 64+, duktig undersköterska ja!! men tyvärr skral i hälsan.

”Vi bedömer dig utefter arbetsmarknaden totalt & då anser vi att du skall kunna vara yrkesaktiv”

Kyss mig där solen aldrig skiner vad arg & besviken jag är på mitt hemland, som behandlar sjuka på detta vis. Det har säkert sina orsaker att man stramar åt tyglarna, det finns alltid oredligt personer som utnyttjar system. Men vart fn finns de rent mänskliga hänsyn?? Jag blir så arg & förtvivlad över att se på hur Sverige sakta men säkert rasar ner i en ovärdig avgrund. Sverige är så långt ifrån det välfärdssamhälle jag flyttade ifrån att jag skäms. Jag kan faktiskt förstå varför just de äldre sluter upp om det där fula partiet som jag inte ens vill credda med sina två bokstäver i min blogg. De äldre som jobbat hårt i hela sina liv & som går ålderdomen i möte med dåliga pensioner, sjukvård som inte fungerar, äldreboenden som behandlar de gamla värre än Sveriges alla ladugårdsdjur, gatorna som är otrygga, hur skall vi kunna kräva av dom att dom inte skall stödja ett parti som faktiskt lyfter just de frågorna!??

Det är inte ens 1 ynka år till mamma ska gå av med pension. Hon är absolut inte frisk på något sätt & hon är utförsäkrad av FK, kunde det inte funnits lite mänskliga hänsyn? Det är ju inte så att sjukdomsbilden är enkel what so ever! Inte kommer hon tyna staten på pengar år ut & år in, hon skall ju gå i fattig pension till sommaren liksom. Hon har gjort allt hon kan för att tillfriskna, men i mina ögon har vården svikit i många herrans år, det betalar hon & pappa för nu.

Så vad gör man? Jo jag har ringt pensionsmyndigheten, roddat & styrt upp härifrån Norge. Jag ville helst ringa FK & skälla ut dom, men jag kastar inte bort kalorier där jag anser att det inte finns ett uns av möjlighet att nå fram. Jag tänker att det inte heller är någon vits att vara förbannad på FK för dom hand häver ju bara politikernas beslut & jag är ju egentligen tacksam för att dom inte gör individuella skillnader. Så man kan ju säga att det är tur i eländet att mamma är över 60 år & kan plocka ut pension. Hade hon varit under det hade dom väl fått sälja sitt lilla radhus, jag menar bil & andra större värden har dom ju inte. Men att plocka ut sin pension för tidigt är förlust, det vet alla!! När så pensionen inte är direkt fet i utgångspunkten, så svider det fördärvligt uppriktigt sagt & det är just det som upprör mig något så sjukt att jag inte bör skriva om det just nu, för då kommer vi komma in på en rad andra teman som jag absolut inte önskar debattera här.

Jag kan säga så här att jag vet att skillnaden på att ta ut sin pension nu i oktober vs januari utgör 300kr i månaden resten av livet.

300kr x 12månader = 3600år ingen vet hur länge man lever, men låt oss räkna på att min mamma skall leva 15 år (alltså till 80 år) efter sin första pensionsutbetalning så förlorar hon faktiskt 54.000 kronor (!!) Allvarligt alltså: alla vet att det är massa pengar för många av dagens pensionärer.

Nu vet jag att detta drabbar väldigt många & många i kanske värre situation, men det gör inte detta tillfället mer ok. Jag är faktiskt fruktansvärt ledsen främst på min mammas vägnar, jag tycker det är så brutalt & omänsklig behandling, så jag känner faktiskt att man kan spy ut.

Usch & blääää alltså… Nåväl, tanken var inte att hysta ut detta som ett gråta ut inlägg, men så var det enormt skönt att skriva av sig. För faktiskt, som dotter tycker jag detta gör väldigt ont också. För mig är rättvisa ett nyckel ord i livet, detta är inte rättvist på en fläck. Det är inte rättvist för att jag vet att politikerna som tycker detta var ett genialt beslut, aldrig kommer hamna i denna situationen, för dom har heavy försäkringar som går in i ett sådant läge & så har dom feta pensionsförsäkringar som tryggar ålderdomen.

Nu kör vi fredag tycker jag, hepp hepp

fredag

3

juni 2016

5

COMMENTS

Juni kom med en prins till oss

Written by , Posted in Ord med mening

IMG_2983

 Vi två, igår. Helt övermannade av kärlek & lycka i väntan på att ha FaceTime samtal med två nyblivna & lyckliga föräldrar & en liten välskapt prins.

 För visst kom han den 1 Juni 2016 någon timma + för midnatt. Jag gick runt mg själv hela dagen & fick inte gjort något förnuftigt. Så fick jag den där telefonen om att –Nu läggs vi in!! & då kunde jag ju i varje fall inte få något gjort. Så går timmarna, man undrar, väntar, längtar & jag hann val gå igenom mina egna förlossningar hundra gånger om. Joy måtte till slut lägga sig, maken hoppade i säng & jag satt igång Greys tisdags avsnitt som jag hade spelat in. Just som jag började koppla ut födsel & hängde med i handlingen så visslar min iPhone om sms & jag kastar mig såklart över telefonen & öppnar medelandet. Där fanns en suddig & mörk men heeeeelt fantastiskt vacker bild på en födsels-rörd & sliten mamma med ett litet knyte i famnen som är mitt barnbarn, i texten stod det ”It´s a Boy”

 Just där & då fattade jag inte hur jag skulle kunna somna den natten, men efter några snabba sms med min son & jag fick höra att allt gått super bra & alla har det fint, så somnade jag som en klubbad oxe. Så mentalt sliten & så lycklig!!

Igår morse var det en trött tjej som skulle väckas, men tro mig när jag säger att hon hoppade ur sängen & kvittrade som en lärka efter att jag förde fram mobiltelefonen med bild på hennes tantebarn framför hennes nyvakna trötta ögon. Herre min så stolt hon är alltså!! det går faktiskt inte att beskriva bättre än som hon sa själv före hon gick på skolan igår: -Åh mamma, jag är väldigt emotionell nu eller vad det heter. Hon var det!! Leendet gick inte att ta bort & ögonen tårades lite lätt när vi pratade om familjens nya mirakel. Jag tror hon blir världens bästa moster/tante på riktigt, hon är redan totalt ned käras i den lilla pojken ♥

Han är så vacker så jag smälter totalt den lilla guldklimpen

IMG_3006

Så här glider jag runt just nu. Ny duschad med vått hår i en snodd i nacken & i det lättaste tyget man kan ha på kroppen. Jag blev överlycklig när jag hittade min gamla favorit klänning från Chill Norway i garderoben här om kvällen, för OMG vad varm det är. Jag bor i skuggan på vår framsida & det är väldigt begränsat hur tycke man orkar ta fatt i på dagtid. Jag behövde verkligen ro idag, så det tog jag för solen hade rundat hushörnan & börjat värma upp vårt matrum där roddmaskinen ännu står placerad som en hälso-möbel 😉 5km blev det & en riktigt skön rodd där allt bara fungerade. Den uppturen behövde jag efter tisdagens lilla nertur ute på power walk… Say no more. Kanon värme+dålig form+inget vatten med ut, var ingen bra kombination. Men idag klaffade allt & jag är super nöjd med det.

Nu mina vänner måste jag sätta fart till Joy kommer hem, för då måste vi ut & hämta hennes cykel på cykelverkstan, två presenter måste köpas till helgens två barnkalas & så måste jag få tag i Sesam olja som jag skall ha till kvällens kycklingwok.

Jag önskar er alla den bästa fredagen & stora kramar

fredag

8

april 2016

0

COMMENTS

Jag kunde ju vara….

Written by , Posted in Ord med mening

Jag_Kunde-Ju-Vara-Nils_Ferlin

Glad Fredag Vänner

Jag satt & sökte Nils Ferlins dikt ur barfota barn, så hittade jag denna skatt & måtte dela den med dig. Jag hade helt glömt bort denna & fick gåshud när jag läste den på nytt. Nils Ferlin är min svenska dikt favorit!! När jag var ung så läste jag enormt många diktsamlingar, jag älskade att dikta själv om både mörker & ljus. Men någonstans tappade jag bort mig i skrivandet & så slutade det där. Eller vänta lite…. Egentligen har jag inte slutat skriva, jag skriver ju här & om ni egentligen visste hur många texter som ligger opublicerat  i min blogg som kanske är av mera konstnärskaraktär. Dom får fortsätta ligga där, opublicerade.

Vad härligt med fredag, igen. Jag riktigt längtar efter den där solen som YR.no varslar om i helgen. Inte det, för igår eftermiddag var det ju bara helt fantastiskt väder, bara att dagen liksom måste starta väldigt våt & tråkig. Jag längtar efter att vakna av solstrålar som badar rummet i ränder genom persiennerna & morgon kaffet på stentrappan i solen. Jag längtar efter värme, varm vår helt enkelt. Under tiden jag väntar på sol värme & allt det där, så gör jag det bästa utav situationen & skapar sol & värme på mitt eget lilla vis.

Jag påminner mig själv om att:

Det jag tänker & säger, är så det blir!!

Därför tänker & säger jag positiva & snälla saker om mig själv & mitt liv. Så gläds jag över andras framgång & succé. Karma is my best friend

Riktigt fin fredag & trevlig helg kära du ♥

tisdag

8

mars 2016

6

COMMENTS

#Internationalwomensday

Written by , Posted in Ord med mening

12801416_10209174658988305_4431247845232090094_n

Bild: Magdalena Sundberg

Glad kvinnodag kära du

Vi skriver 8 mars & det råder väl inga tvivel om att det är internationella kvinnodagen. En viktig dag, inte bara för oss som lever i länder där jämställdhet har kommit väldigt långt, utan denna dag är viktig just för att vi också står tillsammans med våra systrar runt om i världen som lever under förtryck som kvinnlig individ. Dagen idag är en viktig dag, för mig & dig, våra döttrar & systrar, för dagens paroller påminner oss om vad vi skall kämpa för i årets alla andra dagar.

Man kan kanske tycka att kvinnodagen utspelat sin roll. Behöver vi kvinnodagen i våra länder? Jag menar, jag behöver ju bara se tillbaka på mina föräldrars generation & om jag ser till mina mor & far föräldrars generation, så är ju jämställdheten natt & dag. Jag menar, min farmor var ju en god bullbakande hemmafru som gick ner till farfars affär med lagad lunch liksom, som strök lakan, skjortor & kalsonger & alltid städade. Min farmor gjorde ALLT husarbete & farfar jobbade hårt & tjänade pengar. Min mormor däremot var en tidig feminist som jag idag faktiskt är jäkligt stolt av på den fronten. Mormor födde 4 barn & var yrkesaktiv, deltog i föreningslivet åt alla håll & kanter. Jag minns hon ofta var tillsammans med kvinnliga kontoristföreningen, inte för att jag vet helt vad det var men det var en organisation för kvinnor i alla fall. Mormor var dåtidens feminist ut i fingerspetsarna & jag minns faktiskt att jag som tonåring kunde tycka hon var helt galen i sina meningar, haha Enligt mormor så behövdes knappt män, jag minns hon kunde säga om det allra mesta «Sussi, det klarar vi kvinnor själva, vi behöver inte män till det» Jag tror seriöst hon nog tyckte män bara dög till en sak -att producera barn…..

Så jomen vist har vi kommit långt & visst kunde vi väl sagt att -vi är nästan nöjda nu! Vi packar ihop banderollerna med slagord & kampsaker….. Men faktum är att vi fortfarande har en lång väg att gå. Jag är av den personliga åsikten att jag inte bryr mig stort om fördelnings nycklar av husarbeten i dagens familjer. Kan man inte lösa det så både man & kvinna känner sig rättvist behandlad så har det näppe något med kvinnokampen att göra. Jag vill inte att det skall bli en jäkla offerkofta kvinnor tar på sig för att dom inte vågar sparka ifrån.

Jag menar kvinnodagen behövs för att det faktiskt är så att det inte är lika lön för likt arbete oavsett kön, varken i Norge eller Sverige. Det är stenålder!! Såklart att en kvinna skall ha samma lön som en man om hon har samma kvalifikationer, HALLÅ!!!

-Fortfarande är det så att det är flera män som sitter på tunga chefsposter i såväl privatnäringsliv som statligt. Det är flera män i viktiga positioner i styren & det är flest män i toppen av politiken. Det beror ju såklart inte på att få kvinnor hade kunnat sitta & utföra de samma jobb på lika bra vis, utan helt enkelt för att vi fortfarande har en killmaffia full av ”kamrateri”. Det måste vi för guds skull till livs.

Så jo vi har vårt att kämpa vidare för såklart. Men 8 mars & kvinnodagen är kanske en dag som vi i våra länder borde tänka mera utanför våra land gränser än innanför. När jag säger att jag är feminist, så handlar det inte om om jag skall sminka eller inte, om jag tänker raka armhålorna & benen för egen eller min mans trivsels skull, eller om min dotter skall få ha rosa kläder eller ej, det kallar jag petitess feminism. Jag är feminist för att det finns nästan en hel värld, där kvinnor blir behandlade sämre & har färre rättigheter än Sverige & Norges ladugårdsdjur!! Vi pratar om att kvinnor blir könsstympade, våldtagna, nekade abort, inte får gå på skola, inte inkluderas i arbetslivet and so on, dag ut & dag in. Dom kvinnorna vill jag slåss med näbbar & klor för!

Jag är feminist för att min dotter & alla flickor som växer upp, skall vara trygga på att alla män vet att ett nej är ett nej & att nja tja också är ett nej. Jag är feminist för att jag vill lära mina söner att dom skall hålla fingrarna från fatet, snoppen i byxorna & händerna bak ryggen till tjejen säger: -JA, jag vill ha samlag med dig, -JA du får lov att smeka mig.

Jovisst behöver vi The International WOMAN´S DAY!!

Vad än vi måtte tycka är överordnat eller underordnat att ropa högt för, så är fundamentet JÄMSTÄLLDHET/LIKESTILLING & där rymma det massa att kämpa för

HAPPY WOMAN´S DAY fina du ♥

torsdag

11

februari 2016

1

COMMENTS

Alla mina superhjältar

Written by , Posted in Bloppis, Ord med mening

IMG_1298

”I only get one life, and I will not let Fibromyalgia take the joy from living it”

Morgan Freeman har förstått det & jag börjar verkligen förstå det jag också. Även vi vuxna behöver några superhjältar att symbolisera oss med ibland för att sträcka oss lite längre än vi i utgångspunkten trodde var möjligt. Jag har många superhjältar i mitt liv, inte bara min man, mina barn & familj, utan tillfälliga personer som kommit in & ut i livet, eller de man bara ser i tv skärmen eller i biografen. Mina superhjältar är alltid de som är positiva & som kanske nästan lite ”mot alla odds” klarade eller klarar. Oftast är det dom som vittnar om att mycket sitter i hjärnan & att man själv faktiskt är sin lyckas smed.

Jag hade egentligen kunnat skriva himla massa om mina tankar om detta med tankens kraft. Jag kunde delat en period av mitt liv då jag faktiskt verkligen fick lära mig av professionella att jag kan med rätt inställning & rätt fokus, -att ett positivt tänk & att prata positivt om sig själv, på riktigt skapar oändliga reaktioner i kropp & sinne som hjälper dig på vägen dit du vill. Men först måste man ju veta vart man vill & så måste man plocka fram verktygen.

Ett av mina viktigaste verktyg i livet heter något sådant som:

«Jag har mina utmaningar i det dagliga livet, men dom är ingen kudde jag kan vila mig mot»

Min adhd, att jag är en HSP´are, min fibromyalgi, min artrose, min prolaps (diskbrock), min stundvis ångest osv är inga ursäkter i livet för att slippa det jag tycker är obehagligt, eller att uppföra mig illa, eller släntra undan tungt arbete…. Dom är egentligen hela grunden till att jag måste jobba ännu hårdare & ännu mera målmedvetet & kanske mera selektivt. Det är absolut inte lätt, det skall jag vara den första till att erkänna & jag har jobbat hårt i många år med att om-programmera min hjärna till att förstå att jag är min egen chef & att bara jag kan göra det allra bästa jag kan ut av situationen. I många år av mitt liv stod jag i centrum av världen med en sticksig offerkofta & tyckte synd om mig själv, hela världen var dum, som inte förstod mig & tog hänsyn till mig! samtidigt som jag tillät mig att vara en vante som vem som helst kunde kasta runt med lite hur som helst & så grät jag en skvätt i kudden & upprepade mitt mantra -Jag kan inte, jag vet inte, jag vågar inte. Sen jobbade jag hårt & blev min egen lyckas smed, faktiskt!! Där lycka inte är definierat som materiell rikedom, positioner eller yrkestitlar, utan helt enkelt mitt själsliga mående & min inre trygghet.

Mina superhjältar är de som kämpar & får till något för sig själv, som mår bra i livet –på trots av. Det är så otroligt många som har med sig svårigheter i bagaget, allvarlig sjukdom eller  har varit med om traumatiska upplevelser, som lever fullvärdiga själsligt goda liv, för att dom ser vad dom har & inte vad dom inte har. Alla dom är mina superhjältar som jag sträcker mig efter & vill vara som.

Ni är många superhjältar som skriver till mig, med olika utmaningar i livet & jag hejar på er!! Bara så ni vet ♥ –Du är värd det allra bästa alltid & det får du aldrig glömma.

Har du någon superhjälte att söka tröst hos eller få inspiration av?

Enjoy this blog? Please spread the word :)